How big is La Superba?
660,000,000 kilometer!
La Superba, även kallad Y Canum Venaticorum, är en kolstjärna: en röd jätte sent i sitt liv med mer kol än syre i gasen kring sig. Den ligger cirka 1 000 ljusår från jorden i stjärnbilden Jakthundarna, på latin Canes Venatici. La Superba är ungefär 660 miljoner kilometer i diameter, cirka 470 gånger solens bredd. Den uppskattningen gäller stjärnans synliga yta och är osäker med ungefär en åttondel.
Storlek
Astronomer räknar ut stjärnans bredd utifrån hur bred den ser ut på himlen och hur långt bort den är. År 2003 använde ett forskarlag interferometern IOTA, som kombinerade ljuset från tre teleskop, för att mäta stjärnans skenbara bredd i infrarött ljus. De fann ungefär 14 tusendelar av en bågsekund, där en bågsekund är 1/3 600 av en grad.
Rymdteleskopet Gaia mätte senare avståndet till ungefär 310 parsek, eller 1 010 ljusår, där en parsek är ungefär 3,26 ljusår. Genom att kombinera de två mätningarna kom en studie från 2021 fram till en radie på 330 miljoner kilometer, plus minus 40 miljoner. Det gör La Superba ungefär 660 miljoner kilometer i diameter. Äldre uppskattningar av avståndet gick ned till ungefär 710 ljusår, vilket fick stjärnan att se mindre ut.
La Superba är en variabel stjärna. Ljusstyrkan stiger och sjunker i oregelbunden takt. Studier av stjärnan har använt en period på ungefär 157 dagar, men den viktigaste katalogen över variabla stjärnor anger nu en period på ungefär 3 000 dagar.
Storleksjämförelser
- La Superba är ungefär 470 gånger så bred som solen.
- Om La Superba tog solens plats, skulle ytan nå förbi Mars omloppsbana, ungefär 40 % av vägen till Jupiters omloppsbana.
- Ungefär 100 miljoner solar skulle få plats i den, räknat i volym.
- Antares, en röd superjätte och nästa större stjärna i utforskaren, är ungefär 1,4 gånger så bred som La Superba. S Doradus är som störst ungefär fyra femtedelar så bred.
- Om solen förminskades till storleken av en basketboll, skulle La Superba vara en boll som är ungefär 110 meter i diameter, ungefär lika lång som en amerikansk fotbollsplan.
En kolstjärna
Svala jättestjärnor sorteras efter balansen mellan kol och syre i gasen kring dem. Hos kolstjärnor finns mer kol än syre, och hos syrerika stjärnor är det tvärtom. La Superbas yta är ungefär 2 760 kelvin (grader mätta från absoluta nollpunkten), mindre än hälften så het som solens.
La Superba tillhör en mindre grupp, kolstjärnorna av J-typ, som utgör ungefär 10–15 % av kolstjärnorna. Kolstjärnor av J-typ är ovanligt rika på kol-13, en tyngre form av kol. I gasen kring La Superba finns bara ungefär 2,5 atomer vanligt kol-12 för varje atom kol-13, medan det på jorden finns ungefär 92. Hur stjärnor av J-typ blev så rika på kol är ännu inte känt.
Ett skal av förlorad gas
La Superba stöter ifrån sig sina yttre lager i en långsam vind som lämnar stjärnan med ungefär 8 kilometer per sekund. Stjärnan förlorar ungefär en solmassa material per 7–10 miljoner år. Långt från stjärnan stöter vinden på den tunna gasen mellan stjärnorna och bromsas upp, och packas ihop till ett ihåligt skal av gas och stoft. Skalet är ungefär 3 ljusår i diameter, och det har avbildats i infrarött ljus och påvisats i radiovågor.
Källor
- Multi-frequency high spectral resolution observations of HCN toward the circumstellar envelope of Y CVn. Fonfría et al., Astronomy & Astrophysics, 2021.
- First Surface-resolved Results with the IOTA Imaging Interferometer: Detection of Asymmetries in AGB stars. Ragland et al., The Astrophysical Journal, 2006.
- The formation of a detached shell around the carbon star Y CVn. Libert et al., Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 2007.
- HI emission from the red giant Y CVn with the VLA and FAST. Hoai et al., Research in Astronomy and Astrophysics, 2017.
- General Catalogue of Variable Stars, version GCVS 5.1. Samus et al., Astronomy Reports, 2017.
- The Constellations. International Astronomical Union.
- Atomic Weights and Isotopic Compositions for Carbon. NIST.
- High spectral resolution imaging of the dynamical atmosphere of the red supergiant Antares in the CO first overtone lines with VLTI/AMBER. Ohnaka et al., Astronomy & Astrophysics, 2013.
- Observations and Interpretation of Luminous Blue Variables. Lamers, in Astrophysical Applications of Stellar Pulsation, ASP Conference Series 83, 1995.
- Sun Fact Sheet. NASA, 2024.
- Planetary Fact Sheet. NASA, 2025.
- Measuring the Universe. International Astronomical Union.
- Official Basketball Rules 2026: Basketball Equipment. FIBA, 2026.
- 2026 NFL Rulebook. National Football League, 2026.