How big is Stora barriärrevet?

Stora barriärrevet är ett enormt system av korallrev utanför Australiens nordöstra kust. Det sträcker sig cirka 2 300 kilometer längs kusten i den australiska delstaten Queensland. Det är inte en enda korallvägg utan en kedja av cirka 3 000 separata rev, tillsammans med cirka 1 050 öar. År 2026 är det världens största korallrevsekosystem.

Storlek

Great Barrier Reef Marine Park Authority, den australiska statliga myndighet som förvaltar revet, anger revets längd till 2 300 kilometer, mätt längs kusten. National Geographic anger samma värde. Revet spänner över 14 breddgrader, från 10 till 24 grader söder om ekvatorn, vilket motsvarar cirka 1 550 kilometer från norr till söder. Revets längd är större eftersom revet ligger snett mot breddgraderna.

Från fastlandskusten når revsystemet som mest 250 kilometer ut i havet. Marinparken som skyddar revsystemet omfattar 344 400 kvadratkilometer. Öarna varierar från små sandöar på reven, så kallade cays, till stora, oländiga öar, varav en reser sig mer än 1 100 meter över havet.

Storleksjämförelser

Revet är ungefär lika långt som dvärgplaneten Eris är i diameter, 2 326 kilometer, och något kortare än diametern på Pluto, 2 377 kilometer.
Revet är cirka 1,8 gånger så långt som delstaten Texas är bred från öst till väst.
Till ytan är marinparken ungefär hälften så stor som Texas.
Revets längd är ungefär två tredjedelar av månens diameter på 3 475 kilometer.
Cirka 55 maratonlopp, vart och ett 42,195 kilometer långt, lagda ände mot ände, skulle sträcka sig från ena änden av revet till den andra.

Så bygger koraller ett rev

Korallrev byggs främst av stenkoraller, små djur som bildar skelett av kalciumkarbonat, det mineral som kalksten består av. Lager på lager bildar skeletten en kalkstensstomme som täcks av ett tunt skikt av levande korall. Kalkalger, svampdjur, blötdjur och andra levande organismer bidrar till uppbyggnaden.

Många revbyggande koraller har små alger som lever inuti dem. Algerna använder solljus för att tillverka näring och delar den med korallen. När vattnet blir för varmt stöter koraller ut algerna och blir vita, vilket kallas blekning. Blekning dödar inte alltid koraller, men svår hetta kan döda stora mängder koraller.

Skydd av revet

Myndigheten har förvaltat revet sedan 1975, enligt en lag som antogs samma år, och marinparken inrättades i etapper mellan 1979 och 2001. År 1981 blev revet ett världsarv, som det första korallrevsekosystemet i världen som fördes upp på listan. Revet är hem för cirka 1 625 fiskarter och sex av världens sju arter av havssköldpaddor.

År 2026 anger myndigheten klimatförändringar som revets största hot. Marina värmeböljor, perioder med ovanligt varmt havsvatten, har orsakat massblekning, där koraller över stora delar av revet blekas samtidigt. Det hände åren 2016, 2017, 2020, 2022 och 2024, och även under tidigare år.