270 terameter!
Gomez's Hamburger är en ung stjärna omgiven av en stor skiva av gas och stoft. Från jorden ses skivan nästan precis från kanten. Enligt den senaste uppskattningen av avståndet till objektet är skivan cirka 1 800 astronomiska enheter (AE), eller 270 miljarder kilometer, i diameter. En AE är cirka 150 miljoner kilometer, jordens medelavstånd till solen. Smeknamnet kommer från formen: ett mörkt band mellan två ljusa lager, som en biff i ett hamburgerbröd.
Den angivna storleken är bredden på skivans gas, som astronomer kartlägger utifrån den svaga radiostrålningen från kolmonoxidmolekyler. På himlen sträcker sig skivan över cirka 13 bågsekunder, där en bågsekund är 1/3 600 av en grad. För att göra om den vinkeln till en verklig bredd behövs avståndet, och avståndet har varit svårt att mäta eftersom skivan döljer stjärnan.
Studier från 2015 och 2020 utgick från ett avstånd på cirka 800 ljusår, där ett ljusår är den sträcka som ljuset färdas på ett år. På det avståndet är gasskivan cirka 3 000 AE (450 miljarder kilometer) i diameter. År 2026 uppskattade ett team under ledning av Charles Law avståndet på nytt, utifrån kartor över stoftet mellan stjärnorna och utifrån positionerna hos närbelägna unga stjärnor. De fann att objektet ligger närmare, cirka 450 ljusår från jorden, vilket gör skivan cirka 1 800 AE i diameter.
Skivan är också tjock. Dess gas når upp till cirka 350 AE ovanför och under skivans mitt. Även med den nya, mindre storleken är den en av de största kända skivorna av sitt slag år 2026.
År 1987 klassade astronomer Gomez's Hamburger som en gammal stjärna nära slutet av sitt liv. Även NASA:s publicering av en bild från rymdteleskopet Hubble år 2002 beskrev den på samma sätt. År 2008 visade observationer av dess gas att gasen kretsar kring den centrala stjärnan på samma sätt som planeterna kretsar kring solen. Därmed identifierades objektet som en ung stjärna med en protoplanetär skiva, en skiva av gas och stoft där planeter kan bildas.
Den centrala stjärnan har cirka 2,2 gånger solens massa. I skivans södra halva, cirka 280 AE från stjärnan, finns en tät klump av gas som kallas GoHam b och som har minst flera gånger så stor massa som Jupiter. Astronomer tror att den kan vara en jätteplanet i det allra tidigaste skedet av sin bildning, även om det inte har bekräftats.
Sett från jorden är skivan bara cirka 4 grader från att ses precis från kanten. Stoft i skivans mitt skymmer stjärnans ljus och bildar den mörka ”biffen”. Ovanför och under den reflekteras stjärnljuset mot stoft i skivans övre lager och bildar de två ljusa ”bröden”. A. Gómez vid Cerro Tololo Inter-American Observatory lade först märke till objektet på en fotografisk platta år 1985, och därför bär smeknamnet Gómez namn.