How big is Avstånd mellan Sedna och solen (största avståndet)?

Sedna är en liten, avlägsen värld, cirka 1 000 kilometer i diameter, som kretsar kring solen långt bortom Neptunus. På den bortersta punkten av sin långa, utdragna bana befinner den sig cirka 140 miljarder kilometer från solen, cirka 940 gånger så långt bort som jorden är. Den når den punkten nästa gång omkring år 7800.

Avstånd

Sednas bana är en lång, utdragen ellips. Dess närmaste punkt till solen, som kallas perihelium, ligger cirka 76 astronomiska enheter (au) bort. En au är cirka 150 miljoner kilometer, jordens medelavstånd till solen. Dess bortersta punkt, som kallas afelium, ligger cirka 937 au, eller 140 miljarder kilometer, bort, mer än 12 gånger så långt som den närmaste punkten.

Ett varv runt solen tar cirka 11 400 år. I september 2026 befinner sig Sedna cirka 83 au (12,4 miljarder kilometer) från solen och är på väg inåt. Den når perihelium omkring år 2076.

Dessa siffror beräknas utifrån Sednas observerade rörelse. NASA:s Jet Propulsion Laboratory anger afeliet till cirka 937 au, och en studie från 2019 beskriver det som cirka 1 000 au. Astronomer har följt Sedna längs bara en mycket liten del av banan, så den bortersta punkten är känd med mycket lägre precision än den närmaste.

Storleksjämförelser

Afeliet ligger cirka 5,4 ljusdagar från solen, vilket betyder att solljuset behöver cirka 5,4 dygn för att nå dit.
Det ligger cirka 2,6 gånger så långt från solen som den bortersta punkten i kometen Hale-Bopps bana.
Det ligger cirka 31 gånger så långt från solen som Neptunus, den yttersta planeten.
Det ligger cirka 5,5 gånger så långt från solen som Voyager 1, den mest avlägsna rymdfarkosten, befann sig i september 2026. Med sin nuvarande fart skulle Voyager 1 behöva mer än 200 år för att nå så långt ut.
Om solen förminskades till storleken av en basketboll, skulle jorden kretsa på cirka 26 meters avstånd och Sednas afelium ligga cirka 24 kilometer bort.

Upptäckten

Michael Brown, Chadwick Trujillo och David Rabinowitz upptäckte Sedna den 14 november 2003 vid Palomarobservatoriet. Den befann sig då cirka 90 au från solen, längre bort än något annat föremål i solsystemet som hade observerats tidigare. Den har fått sitt namn efter Sedna, inuiternas havsgudinna. År 2012 använde astronomer den värme som Sedna ger ifrån sig, uppmätt med rymdobservatoriet Herschel, för att uppskatta Sednas diameter till cirka 995 kilometer, plus minus 80 kilometer.

En gåtfull bana

Sedna kommer aldrig närmare än 76 au, så den håller sig alltid långt från planeterna. Upptäckarna noterade att Neptunus gravitation bara kan flytta ut närmaste punkten i ett föremåls bana till cirka 36 au, och mer komplicerade effekter till högst cirka 50 au. Ingen av de kända planeterna kan ha gett Sedna dess bana.

De föreslog tre möjliga orsaker: en oupptäckt planet, en stjärna som en gång passerade ovanligt nära solen, eller att solen föddes i en stjärnhop. En studie från 2019 kallade stjärnhopen där solen föddes den föredragna förklaringen. I den bilden hör Sedna till den inre delen av Oorts kometmoln, ett stort, avlägset förråd av kometer som tros omge solsystemet.