How big is Sedna?

Sedna är en liten, kall värld som kretsar kring solen långt bortom Neptunus, i en lång, utdragen bana. Den är ungefär 1 000 kilometer i diameter, en uppskattning som bygger på den värme som den avger. Vissa astronomer kallar Sedna en dvärgplanet, men den är inte en av de fem som Internationella astronomiska unionen (IAU) erkänner år 2026.

Storlek

Sedna är så långt bort att teleskop bara ser den som en ljuspunkt, så dess bredd kan inte mätas direkt. Inte heller ljusstyrkan räcker: ett litet, blankt föremål och ett stort, mörkt kan reflektera lika mycket solljus. I stället mäter astronomerna den värme som Sedna avger. Ett stort objekt med en viss temperatur avger mycket mer värme än ett litet.

En studie från 2012 använde värmemätningar från rymdobservatoriet Herschel, ett europeiskt rymdteleskop. Den kom fram till att Sedna är 995 kilometer i diameter, plus eller minus 80 kilometer. Sedna visade sig vara mindre och mer reflekterande än väntat, vilket tyder på att en större del av ytan är täckt av is än vad forskarna hade antagit. Tidigare hade rymdteleskopet Spitzer inte alls lyckats upptäcka Sednas värme, vilket bara visade att den högst kunde vara cirka 1 670 kilometer i diameter.

Storleksjämförelser

Om solen förminskades till storleken av en basketboll, skulle Sedna vara en liten prick som är 0,17 millimeter i diameter, ungefär dubbelt så bred som ett människohår.
I den skalan skulle jorden kretsa 26 meter från basketbollen, medan Sedna aldrig skulle komma närmare än cirka 2 kilometer och skulle svänga ut till cirka 24 kilometer.
Quaoar, ett av de nästa större objekten i utforskaren och ännu en isvärld bortom Neptunus, är cirka 1 090 kilometer i diameter, något större än Sedna.
Pluto är ungefär 2,4 gånger så bred som Sedna.

En lång, kall bana

Avstånd i yttre solsystemet mäts i astronomiska enheter (AE), där en AE är det genomsnittliga avståndet från jorden till solen, cirka 150 miljoner kilometer. Sedna kommer aldrig närmare solen än cirka 76 AE, eller 11 miljarder kilometer. Som längst bort är den cirka 937 AE från solen, mer än 12 gånger så långt. Ett varv runt solen tar mer än 10 000 år.

Sedna kommer nästa gång att vara som närmast solen omkring 2075. Även då förväntas temperaturen på ytan vara bara cirka −243 grader Celsius. Nära Sednas mest avlägsna punkt sjunker temperaturen till cirka −264 grader Celsius, mindre än 10 grader över den absoluta nollpunkten, den lägsta möjliga temperaturen. Vid så låga temperaturer kan många sorters is bestå på ytan.

Rymdteleskopet James Webb har hittat fruset etan, en förening av kol och väte, på Sednas yta, tillsammans med andra kolväten och vattenis. Ytan är också starkt röd, en färg som sannolikt kommer från komplexa kolföreningar.

Upptäckten och en gåta

Mike Brown, Chad Trujillo och David Rabinowitz hittade Sedna den 14 november 2003 med Samuel Oschin-teleskopet vid Palomarobservatoriet i Kalifornien. Den var då cirka 90 AE från solen, det mest avlägsna objekt som någonsin setts i solsystemet vid den tiden. Eftersom Sedna är så kall uppkallade forskargruppen den efter Sedna, inuiternas havsgudinna, från vilken alla havets varelser skapades.

Sednas bana är svår att förklara. Det närmaste avstånd till solen som banan når är för stort för att någon känd planet ska ha kunnat slunga ut Sedna dit. Upptäckarna föreslog tre möjliga orsaker: en ännu inte upptäckt planet, en stjärna som en gång passerade ovanligt nära solen, eller att solen föddes i en stjärnhop med andra stjärnor.