4 zettameter!
Grodyngelgalaxen, som också finns i kataloger som UGC 10214 och Arp 188, är en störd spiralgalax med en lång svans av stjärnor. Från skivans bortre kant till svansens ände är den ungefär 400 000 ljusår lång. Ett ljusår är den sträcka som ljuset färdas på ett år, ungefär 9,46 biljoner kilometer. Galaxen ligger ungefär 420 miljoner ljusår bort, i stjärnbilden Draken.
Grodyngelgalaxens storlek är dess längd, mätt längs skivan och svansen tillsammans. Thomas Jarrett och kollegor fann att huvudskivan är ungefär 124 000 ljusår i diameter, och att svansen når ytterligare 245 000 ljusår bortom den. Det blir ungefär 370 000 ljusår sammanlagt. Hubble-teamet vid Europeiska rymdorganisationen (ESA) beskriver svansen som att den sträcker sig över mer än 280 000 ljusår, vilket skulle göra hela galaxen något över 400 000 ljusår lång.
Vätgas som har påvisats med radioteleskop sträcker sig också längs svansen, på en sträcka av ungefär 100 000 parsec, eller ungefär 330 000 ljusår. En parsec är ungefär 3,26 ljusår. Storlekarna beror också på vilket avstånd varje studie utgår från, och det avståndet är osäkert med flera procent.
Grodyngelgalaxens form beror på en kollision. En liten, kompakt, mycket blå galax passerade nära Grodyngelgalaxen, och den lilla galaxens gravitation drog i Grodyngelgalaxen. Dragningen drog ut stjärnor och gas ur skivan och sträckte ut dem till den långa svansen. Astronomer kallar en ström som denna för en tidvattensvans.
På Hubbles bild kan inkräktaren fortfarande ses genom övre vänstra delen av Grodyngelgalaxens skiva. Hubble-teamet beskriver den som en trolig galax som ”kör på och smiter” och som nu lämnar platsen. Inkräktaren innehåller mindre än en tiondel så mycket gas som Grodyngelgalaxen. Att dela svansens längd med den hastighet som svansens gas slungades ut med tyder på att mötet ägde rum för ungefär 250 miljoner år sedan.
Hubbles bilder visar dussintals ljusa blå stjärnhopar i Grodyngelgalaxens spiralarmar och svans. Varje hop bildades av upp till ungefär en miljon stjärnor. Hoparna ser blå ut eftersom de innehåller mycket massiva stjärnor, som är ungefär 10 gånger så heta som solen och en miljon gånger så ljusstarka.
Några hopar i svansen är bara 3–10 miljoner år gamla, mycket yngre än själva svansen. De måste ha bildats inne i svansen långt efter kollisionen, inte i skivan. Två stora klumpar av unga stjärnor i svansen kommer sannolikt att bli dvärggalaxer, små galaxer som kommer att kretsa kring Grodyngelgalaxen.