How big is Vindsnurregalaxen?

Vindsnurregalaxen, även kallad Messier 101 eller M101, är en stor spiralgalax i stjärnbilden Stora björnen. Dess skiva av stjärnor, stoft och gas är ungefär 170 000–190 000 ljusår i diameter, där ett ljusår är den sträcka som ljuset färdas på ett år, ungefär 9,46 biljoner kilometer. Galaxen ligger ungefär 21 miljoner ljusår från jorden.

Storlek

M101 är vänd nästan rakt mot jorden, så hela skivan och alla spiralarmar syns. NASA anger dess bredd till 170 000 ljusår, utifrån ett detaljerat porträtt av rymdteleskopet Hubble som publicerades 2006.

En galax har ingen skarp kant, så astronomer mäter ofta dess bredd ut till den punkt där skenet bleknar till en bestämd nivå av ljussvaghet. På den nivån anger katalogen Third Reference Catalogue of Bright Galaxies en bredd på ungefär 29 bågminuter för M101, nästan lika mycket som fullmånens bredd. En bågminut är en sextiondel av en grad. Hur vinkeln omvandlas till en bredd beror på galaxens avstånd.

En studie från 2019 mätte de ljusstarkaste gamla röda jättestjärnorna i M101:s utkanter och placerade galaxen 6,52 miljoner parsec bort, där en parsec är ungefär 3,26 ljusår. Det är ungefär 21 miljoner ljusår, vilket gör att katalogens bredd blir ungefär 180 000 ljusår. Studier av pulserande stjärnor som kallas cepheider ger ett något större avstånd, ungefär 22 miljoner ljusår, och en bredd på nära 190 000. NASA:s sidor använder ett äldre avstånd på 25 miljoner ljusår.

Storleksjämförelser

M101 är nästan dubbelt så bred som skivan i Vintergatan, som är ungefär 100 000 ljusår i diameter.
Om Vintergatans skiva förminskades till bredden av en basketboll, 24 centimeter, skulle M101 vara ungefär 43 centimeter i diameter och ungefär 51 meter bort.
M101 är ungefär 1,3 gånger så bred som Virgo A, en annan jättegalax i utforskaren, när båda mäts ut till samma ljussvaghet.
Mätt på samma sätt är M101 också ungefär 1,3 gånger så bred som den ljusa skivan i Andromedagalaxen, den närmaste stora galaxen till Vintergatan.

Stjärnor och stjärnbildning

Astronomer uppskattar att M101 innehåller minst en biljon stjärnor. Ungefär 100 miljarder av dem kan likna solen i temperatur och livslängd. Spiralarmarna är översållade med stora nebulosor, gasmoln där nya stjärnor bildas. Hopar av heta, unga, blå stjärnor markerar armarna.

Skivan är så tunn att Hubble kan se mer avlägsna galaxer genom den. Pierre Méchain, en kollega till astronomen Charles Messier, upptäckte M101 år 1781. M101 kan ses i ett litet teleskop.

Supernovor i Vindsnurregalaxen

Astronomer har registrerat flera supernovor, explosioner av stjärnor, i M101. En av dem, SN 2011fe, var den närmaste nyligen inträffade supernovan av typ Ia fram till 2024. Den typen av supernova når en känd högsta ljusstyrka, så astronomer använder den för att mäta avstånd till avlägsna galaxer och hur snabbt universum expanderar.

Koichi Itagaki upptäckte en annan, SN 2023ixf, den 19 maj 2023. Det var en supernova av typ II, explosionen av en massiv stjärna, och modeller stämmer med en stjärna på ungefär 15 gånger solens massa. Eftersom M101 fotograferas så ofta hittade amatörastronomer och professionella astronomer senare supernovan på många bilder som togs innan den rapporterades.