Return to Scale View
Logo

About us Login
About us

Share This Page

Whatsapp

Whatsapp

Facebook

Facebook

Twitter

Twitter

Reddit

Reddit

Email

Email

How big is Ljusår?

9.461 petameter!

View History Report
Ljusår

Ett ljusår är en längdenhet: den sträcka som ljuset färdas genom tom rymd på ett år, cirka 9,46 biljoner kilometer. Astronomer använder ljusår för att beskriva de enorma avstånden mellan stjärnor och galaxer. Trots namnet mäter ett ljusår avstånd, inte tid.

Definition

Internationella astronomiska unionen (IAU), som förvaltar astronomins särskilda enheter, definierar ljusåret som den sträcka som ljuset färdas i vakuum under ett julianskt år. Ett julianskt år är exakt 365,25 dygn om 86 400 sekunder vardera, eller 31 557 600 sekunder. Ljus i vakuum färdas exakt 299 792 458 meter per sekund, cirka 300 000 kilometer per sekund.

Multiplicerar man ljusets hastighet med årets längd får man exakt 9 460 730 472 580,8 kilometer, något under 9,5 biljoner. IAU anger det också som cirka 63 241 astronomiska enheter, där en astronomisk enhet är medelavståndet från jorden till solen. Eftersom definitionen fastställer både hastigheten och året har ett ljusår ingen osäkerhet alls.

För att definiera ljusåret måste IAU först ange exakt vad ett år är, eftersom det finns flera slags år med något olika längd. IAU räknar ett år som ett julianskt år om inget annat slags år anges.

Storleksjämförelser

  • Ett ljusår är cirka 63 000 gånger medelavståndet från jorden till solen.
  • Om solen förminskades till storleken av en basketboll, skulle jorden kretsa kring solen på cirka 26 meters avstånd, och ett ljusår skulle vara cirka 1 600 kilometer.
  • Avståndet från Proxima Centauri till Alfa Centauri A, två stjärnor i det stjärnsystem som ligger närmast solen, är cirka en femtedel av ett ljusår.
  • Proxima Centauri ligger cirka 4,25 ljusår från solen, cirka 40 biljoner kilometer.
  • Skivan i Vintergatan, galaxen som innehåller solen, är cirka 100 000 ljusår i diameter.

Ljusår och parsek

Professionella astronomer använder oftare parsek, som är cirka 3,26 ljusår. Parsek definieras av en vinkel: det är det avstånd på vilket en astronomisk enhet skulle synas en bågsekund bred, där en bågsekund är 1/3 600 av en grad. IAU beskriver parsek som det vanliga valet för studier av Vintergatan.

IAU påpekar att ljusåret ibland används i vetenskapliga artiklar, men att det mest förekommer i texter för allmänheten. Inom solsystemet använder astronomer i stället den astronomiska enheten. Bortom det, säger IAU, är avstånden så stora att den astronomiska enheten blir för otymplig.

Att se in i det förflutna

Eftersom ljuset behöver tid för att färdas ses avlägsna objekt så som de var när ljuset lämnade dem. Solljuset tar cirka 8,3 minuter på sig att nå jorden, så solen ser alltid ut som den såg ut för cirka 8,3 minuter sedan.

Detsamma gäller på mycket större skalor. Andromedagalaxen, den närmaste stora galaxen, ligger cirka 2,5 miljoner ljusår bort. Det ljus som syns från den i dag lämnade den för cirka 2,5 miljoner år sedan.

Källor

  • Measuring the Universe. International Astronomical Union.
  • Speed of light in vacuum. NIST CODATA, 2022.
  • What Is a Light-Year?. NASA Space Place, 2020.
  • Sun Fact Sheet. NASA, 2024.
  • Proxima Centauri. SIMBAD Astronomical Database, Strasbourg Astronomical Data Center.
  • Precision Millimeter Astrometry of the Alpha Centauri AB System. Akeson et al., The Astronomical Journal, 2021.
  • Our Milky Way Galaxy: How Big is Space?. NASA, 2024.
  • Official Basketball Rules 2026: Basketball Equipment. FIBA, 2026.

Newsletter! 🚀

Be the first to get exclusive offers and the latest news

Submit
Universums Skala > Ljusår
Timglasnebulosan
Timglasnebulosan ser verkligen ut som ett timglas. Som ni ser finns det två lober. Den övre loben är lutar mot oss och den nedre loben lutar bort från oss.
Homunculusnebulosan
I centrum av Homunculus (=liten människa) nebulosan ligger stjärnan Eta Carinae. 1841 hade stjärnan en magnitud på -0,8 då den var den 2:a ljusstarkaste stjärnan på himlen. Nu är det en mycket svagt magnitud 6 stjärna.
Blinknebulosan
Den blinkande nebulosan är en planetarisk nebulosa som egentligen inte blinkar. Det är en illusion som beror på att vårt periferiseende är bättre på att se ljussvaga saker.
Ringnebulosan
Ringnebulosan ser ut som en ring. Förr trodde man att alla planetariska nebulosor var ringformad som denna, men planetariska nebulosor kan ha andra former.
Eskimånebulosan
Eskimånebulosan upptäcktes 1787 och är resultatet av att en solliknande stjärna exploderat. Namnet kommer från att de yttre delarna ser ut som huvpälskanten på en parkas. Ett annat namn är clownnebulosan .
Ruttna ägg-nebulosan
Calabash nebulosan, som den också heter, har svavel i sig. Jag tycker det ser lite ut som ett rått ägg, där det blåa är det spruckna skalet och det gula är äggulan som spillts ut.

Discussion

Logo

Universums Skala

Contact us Discord

Stay up to date

Subscribe

© 2026 Scale of Universe. All rights reserved.