Solen är stjärnan i mitten av solsystemet. Den är cirka 1,39 miljoner kilometer i diameter, 109 gånger jordens bredd. Det måttet är bredden på fotosfären, det glödande skikt som ser ut som solens yta.

Storlek

Solen är ett enormt klot av het gas, mest väte och helium, så den har ingen fast yta. Som solens kant räknas fotosfären, det skikt som ger ifrån sig det mesta av solens synliga ljus. NASA anger solens medelradie, avståndet från dess mitt till fotosfären, till 695 700 kilometer. Det dubbla är dess bredd: 1 391 400 kilometer.

En studie från 2008 under ledning av Margit Haberreiter angav radien till 695 658 kilometer, plus eller minus 140 kilometer. År 2015 avrundade Internationella astronomiska unionen (IAU) det värdet till 695 700 kilometer och antog det som den nominella solradien. Solradien är nu en standardenhet som astronomer använder för att ange storleken på andra stjärnor.

Solen är också mycket nära ett perfekt klot. NASA anger dess tillplattning till 0,00005, vilket betyder att dess bredd genom polerna skiljer sig från bredden vid ekvatorn med högst cirka 70 kilometer.

Storleksjämförelser

Solen är ungefär 109 gånger så bred som jorden och ungefär 10 gånger så bred som Jupiter, den största planeten.
Cirka 1,3 miljoner jordklot skulle få plats inuti solen, räknat i volym.
Solen är ungefär 400 gånger så bred som månen och ligger ungefär 390 gånger så långt från jorden som månen gör. Därför ser de två nästan lika stora ut på himlen, drygt en halv grad tvärs över, och månen kan täcka solens ljusa skiva vid en total solförmörkelse.
Alfa Centauri A, nästa större stjärna i utforskaren, är ungefär 1,2 gånger så bred som solen. Dess partner Alfa Centauri B, nästa mindre stjärna i utforskaren, är ungefär 86 % av solens bredd.
Om solen förminskades till storleken av en basketboll, skulle jorden vara en pärla som är 2 millimeter i diameter och ligger 26 meter bort. Den närmaste andra stjärnan, Proxima Centauri, skulle ligga cirka 7 000 kilometer bort, mer än halva bredden på den riktiga jorden.

Så skiner solen

Solens kärna når cirka 15 miljoner grader Celsius. Det är tillräckligt hett för kärnfusion, där väte slås ihop till helium och energi frigörs. Den energin ger solen dess värme och ljus. Energin behöver cirka 170 000 år för att färdas från kärnan till toppen av konvektionszonen, skiktet direkt under fotosfären.

Samma energi förklarar solens storlek. Gravitationen drar solens gas inåt, medan värmen från fusionen skapar ett tryck som skjuter utåt och hindrar stjärnan från att kollapsa. Fotosfären, där ljuset slipper ut i rymden, är mycket svalare än kärnan, med cirka 5 500 grader Celsius.

Solens förflutna och framtid

Solen bildades för cirka 4,6 miljarder år sedan ur ett roterande moln av gas och stoft som kallas solnebulosan. Merparten av molnets material föll mot mitten och bildade solen, som innehåller 99,8 % av solsystemets massa. Mycket av resten bildade planeterna.

Forskare förutspår att solen har levt något mindre än halva sin livstid. När den börjar få slut på energi kommer den att svälla till en röd jätte och bli så stor att den sväljer Merkurius och Venus, och möjligen jorden. Om cirka 5 miljarder år blir den en vit dvärg, en svag, tät stjärna som Sirius B, vilken packar ungefär solens massa i ett klot som är något mindre än jorden.

Källor

Sun Fact Sheet. NASA, 2024.
Sun: Facts. NASA, 2026.
Nominal values for selected solar and planetary quantities: IAU 2015 Resolution B3. Prša et al., The Astronomical Journal, 2016.
Moon Fact Sheet. NASA, 2024.
The radii and limb darkenings of Alpha Centauri A and B: Interferometric measurements with VLTI/PIONIER. Kervella et al., Astronomy & Astrophysics, 2017.
The Sirius System and its Astrophysical Puzzles: Hubble Space Telescope and Ground-Based Astrometry. Bond et al., The Astrophysical Journal, 2017.
Official Basketball Rules 2026: Basketball Equipment. FIBA, 2026.

Report a Problem

for Solen