1,700,000 kilometer!
Alfa Centauri A är den större och ljusstarkare av de två solliknande stjärnorna i hjärtat av Alfa Centauri, det stjärnsystem som ligger närmast solen. Den är cirka 1,7 miljoner kilometer i diameter, ungefär 1,2 gånger solens bredd. Det måttet är bredden på dess fotosfär, det glödande skikt som ser ut som en stjärnas yta.
En stjärna har ingen fast yta, så dess bredd mäts till fotosfären. Astronomer mätte Alfa Centauri A med en interferometer, som kombinerar ljuset från flera teleskop så att de tillsammans ser mycket finare detaljer än något av dem ensamt. I en studie som publicerades 2017 använde ett team under ledning av Pierre Kervella fyra teleskop i Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope Interferometer.
Stjärnan ser ut att vara 8,5 tusendelar av en bågsekund bred, där en bågsekund är 1/3 600 av en grad. Tillsammans med stjärnans avstånd ger det en radie som är 1,2234 gånger solens och en bredd på cirka 1,70 miljoner kilometer. Mätningen har en noggrannhet på ungefär en halv procent. En tidigare mätning med ett annat instrument, publicerad 2003, gav samma storlek.
Alfa Centauri A är samma typ av stjärna som solen, klassad som G2 V, med nästan samma yttemperatur. Den har ungefär 1,1 gånger solens massa. Eftersom den är större ger den ifrån sig ungefär 1,5 gånger så mycket ljus.
Alfa Centauri A och B kretsar kring varandra en gång på 79,9 år. Deras bana är en utdragen oval, så avståndet mellan dem varierar från ungefär 11 till 36 astronomiska enheter. En astronomisk enhet är det genomsnittliga avståndet från jorden till solen, cirka 150 miljoner kilometer.
Paret ligger cirka 4,37 ljusår från solen, där ett ljusår är den sträcka som ljuset färdas på ett år, cirka 9,5 biljoner kilometer. Systemets tredje stjärna, den röda dvärgstjärnan Proxima Centauri, ligger något närmare solen, på 4,24 ljusår.
I augusti 2024 tog rymdteleskopet James Webb en infraröd bild som visade en svag ljuspunkt nära Alfa Centauri A. Ett team under ledning av Charles Beichman och Aniket Sanghi rapporterade 2025 att den kan vara en jätteplanet i stjärnans beboeliga zon. En beboelig zon är det avståndsområde från en stjärna där flytande vatten kan finnas på en planets yta.
Om det är en planet är den ungefär lika bred som Jupiter, med en massa på mellan 90 och 150 gånger jordens och en temperatur på cirka −48 grader Celsius. Den skulle kretsa kring stjärnan med en omloppstid på två till tre år. Objektet syntes inte på uppföljande bilder i februari och april 2025, möjligen för att det hade rört sig längre längs sin bana. Teamet kallade det en planetkandidat som kräver fler observationer för att bekräftas.